När vi tänker på utmattning, föreställer sig många bara en överväldigande trötthet, en känsla av att hjärnan är sliten och inte orkar längre. Men sanningen är att utmattning går långt utöver en trött hjärna - det påverkar hela oss, både fysiskt och emotionellt. Att förstå den djupare innebörden av utmattning kan vara ett steg mot att ta oss själva på större allvar, att våga prioritera vila och återhämtning innan vi går över den där osynliga gränsen som många av oss aldrig såg komma.

En utmattning påverkar kroppen i sin helhet på ett sätt som kan vara svårt att förstå fullt ut tills man själv upplever det.

När kroppen uppnår ett utmattat stadium är det inte bara vår hjärna som slutar att fungera optimalt, det är hela vårt biologiska system som kommer i obalans.

Nervsystemet går på högvarv och skickar ut stress signaler som håller kroppen i ett konstant "beredskapsläge", nästan som om den vore under konstant hot. Det säger sig själv att detta läge inte är hållbart och naturligtvis påverkar det många utav vår kropps funktioner. Musklerna blir ofta spända, vilket kan leda till smärta i nacke, axlar och rygg, dessa problem är vanliga hos dem som befinner sig i en utmattning.

Hjärtat slår ibland snabbare än normalt även när vi är i vila, vilket gör att kroppen aldrig får en chans att återhämta sig. Det är inte heller helt ovanligt att man får problem med en orolig mage, smärta, illamående eller blir förstoppad.

Alla dessa symtom beror på förhöjda nivåer av kroppens stresshormoner som kortisol och adrenalin, vilka egentligen är tänkta att hjälpa oss i nödsituationer, men som här ligger kvar på höga nivåer alldeles för länge.

Emotionellt sett kan utmattning vara förlamande. Många beskriver en tomhet, en känsla av likgiltighet eller till och med en avtrubbad sorg som aldrig riktigt går över. Att känna sig avstängd från glädjen i livet är en av de tyngsta delarna av utmattning. Att göra något så enkelt som att träffa vänner eller ta en promenad kan kännas som att bestiga ett berg. Här handlar det inte om brist på motivation utan om att energin försvunnit, som om man har en enorm ryggsäck av osynliga stenar att bära på, varje dag.

Att vara utmattad handlar också om att känna sig långt ifrån sig själv. Ofta beskriver människor hur de förlorar kontakten med sitt "jag", den där personen som en gång var energisk och glad. När vi är utmattade blir vi kanske mer irriterade, mer ångestfyllda eller får lättare till tårar - personlighetsdrag vi kanske inte ens känner igen hos oss själva.

Det här kan skapa en känsla av skam, som om man misslyckats med något. Men det är viktigt att komma ihåg att utmattning inte är ett personlighet misslyckande utan ett biologiskt och psykologiskt fenomen som kan drabba vem som helst. Det är en följd av långvarig stress med brist på återhämtning.

Utmattning innebär att våra mentala och emotionella resurser är uttömda. Även de enklaste uppgifterna kan kännas överväldigande, beslut som tidigare var enkla känns nu plötsligt tunga och svåra. Hjärnan går liksom in i ett energisparläge och gör enbart de absolut nödvändigaste för att klara av dagen. När hjärnan är på det sättet påverkar det oss på alla plan. Kreativiteten slocknar, tålamodet minskar, vilket riskerar att påverka våra relationer.

I ett samhälle där vi ofta värderar produktivitet och prestation över hälsa och välmående är det lätt att ignorera eller till och med missförstå dessa signaler. Många av oss har blivit så vana vid att känna oss stressade, lite slitna, att vi inte märker när vi börjar närma oss gränsen för vad kroppen orkar med. Vi kan lätt lura oss själva med tankar som: " Det här är bara en tuff period", eller "Jag tar tag i det där senare, när det lugnat sig", utan att inse att kroppen faktiskt försöka säga ifrån. Dessa signaler kan komma som återkommande huvudvärk, ständig trötthet, hjärtklappning, magproblem eller en känsla av tyngd som aldrig riktigt släpper.

Utmattning är mer än bara kroppsliga symtom - det är en signal från hela vårt inre system om att det är dags att stanna upp och göra en förändring. Det är som kroppen, när vi själva inte lyssnar på de subtila tecknen, till slut själv tvingar oss till stillhet genom utmattningen. Här handlar det om att ge både hjärnan och kroppen tid för återhämtning, att respektera de gränser vi alla har och att förstå att vila inte är en lyx - det är en grundläggande del av att leva och må bra.

Det är skrivet av egna erfarenheter, att tillfriskna från en utmattnings diagnos är ingen snabb eller enkel resa. Det kräver vila, tålamod och att hitta till ett sunt förhållningssätt till sina egna gränser och behov. Ofta behöver vi hjälp att förändra vårt sätt att tänka och agera i vardagen för att bygga upp det som brändes ut. För vissa innebär det att säga nej oftare, att tillåt sig att vila och att släppa på prestationskrav. För andra handlar det om att hitta glädjen i små, enkla stunder och våga återupptäcka saker som känns meningsfulla.

Det viktigaste vi kan göra är att lyssna. Lyssna på kroppen, på de där små signalerna om att något inte är som det ska. Att sätta gränser är inte att misslyckas, utan att ge sig själv den omtanke och respekt vi förtjänar. Utmattning är mycket mer än en trött hjärna - det är kroppens sätt att säga att vi behöver hitta tillbaka till oss själva, på djupet.